Har inte haft någon lust att skriva då man har varit ledsen för det mesta. Mamma blir allt svagare och hon är nere nästan jämt. Vi har dåligt samvete för vi inte orkar eller kan vara hos henne så mycket som vi skulle vilja. Det är inte någon höjdare att bli gammal och skröplig i dagens Sverige.Hemtjänstens personal springer som skållade råttor mellan vådrtagare. Hur fort ska det gå? Var finns värdigheten? Jag tycker lika synd om personalen som om min mamma. Hon orkar inte med tanken på ett äldreboende för hon har bott i sin lägenhet sedan vi var barn,jag var 6 år när vi flyttade dit. Man kan onekligen förstå henne. Vi får helt enkelt söka mer hjälp till henne och sedan får vi åka til henne så ofta vi kan. Mamma ställer inga krav på oss men v vet att hon lider av sin ensamhet . Hon sitter där och grubblar och blir bara mer och mer nere. Ush, jag vill inte bli gammal!!
I dag skall min älskade syster och hennes man hämta mamma så får hon vara på Orust bland Hästar, Kattor och Hundar. Mamma tycker det är jobbigt i bilen men väl där tycker hon att det är roligt. Det känns oändligt skönt att veta att hon har det bra hos Eva ooch Håkan
Nu ska jag skärpa till mig och gå ut i skogen för där får man frid och ett lugn som på få andra ställen. Jag är lyckligt lottad som har skogen runt hörnet!