Så blev det dags att göra rent fönstrena. Vilket jobb! Först invändigt, sedan på utsidan och sedan emellan. Jag räknade ut att jag tvättat 25glassidor! Det kändes i armarna och nu har jag de renaste fönstren i Kortedala...tror jag. Efter det strök jag gardiner och klättrade runt med dem och stänger. En balansakt värdig en cirkus! Nu är det klart och allt är på plats inklusive tindrande adventsljusstakar.
Kollapsade i soffan, lyssnade på lite musik och kände mig nöjd med min dag. Nu ska jag fortsättta att läsa "Cathedral of the sea". Den handlar om 1300-talets Spanien och en pojke som har rymt från träldom för att om möjligt starta ett nytt liv i Barcelona. En spännande skildring om en pojkes kamp för frihet och ett värdigt liv i en tid då den lilla människan, de fattiga och landlösa inte hade några rättigheter. Boken väver in realistiska beskrivningar på medeltida historiska händelser som politik, finans och handel. Boken finns på svenska men jag tycker bäst om att läsa den engelska versionen. Författaren heter Ildefonso Falcones och är till vardags advokat! Han har vunnit en del priser för den här boken och översättningsrättigheter har sålts till 36 länder. Slutligen, en bra bok, väl värd att läsa en mörk novemberkväll.

Längesen, jag vet men det blev bara segt och tråkigt och då var det bättre att ta en lång paus. I dag är jag hemma med en krånglande mage, detaljerna vill ni inte veta. När jag nu ändå inget kan göra verkar det bra att börja skriva igen.
November är snart slut! Var det någon som såg solen? Det känns som man är nedtryckt i stövelskaften och tittar ut över kanten. Trött och sömnig har man segat sig till jobbet men nu finns det hopp. 1-a Advent, nu på söndag, allaredan! Då lyser det  i alla fönster och ett litet leende sprider sig och alla ser lite gladare ut. Hemma blir det fint och ljusen ska få sprida lite glädje i det annars så kompakta mörkret. Det är jobbigt med dåliga nyheter, speciellt i november, men man kan ju inte planera för sådant. Hayleys pappa fick nyligen veta att han har Lungcancer. Han ringde till mig sent på tisdag kväll och berättade. Jag blev inte förvånad då han genom åren har misskött sig och hans arma kropp har sagt ifrån ett flertal gånger. Det känns i alla fall otroligt sorgligt och nu får vi hoppas att han klarar kommande operation och allt det som följer med en Cancerdiagnos. Det värsta var att behöva berätta för Hayley. Hon är i alla fall väl insatt i sin pappas problematik och hon är en klok och realistisk person, men det handlade ju om hennes pappa. Hon tog emot beskedet lugnt och sansat och precis som alla andra tycker hon det är sorgligt. Tack och lov har hon numera en bra relation med sin pappa. Nu får vi vänta tills nästa vecka då han får veta vad som ska hända och då får vi ta ställning till om Hayley och Jocke ska flyga till England.
Kan inte hjälpa att fundera på villken tur jag har haft. Här är jag ett år senare efter min Cancer, frisk och kry förutom då magen som krånglar ibland men det är ju inte ofta så det kan man inte klaga på. Tag vara på varje dag, lev livet och planera inte för långt in i framtiden. Lev nu, i dag! Ska göra det, som vanligt, för det har jag lärt mig. Tänk att vi måste möta en nära nog katastrof för att fatta hur skört livet kan vara och därför hur viktigt det är att våga leva fullt ut! Så, det var dagens filosofiska tankar. Ha det så bra därute.