Min nya tillvaro.

Jag är nu utan anställning, jag har inget jobb längre! Det låter det. Jag är nybliven pensionär! Gillar inte det ordet, pensionär. Det är ett laddat ord precis som älska och hata. Man tolkar det på så många olika sätt... Jag föredrar att kalla mig själv vardagsledig. Det låter väl bra?
I måndags var det avtackning för mig på jobbet. Så fint och framför allt roligt. Jag fick blommor,presenter och många goda skratt. Tack alla på Solbacken! Kom hem på eftermiddagen och packade upp mina blommor, läste alla kort jag fått och allt kändes lite omtumlande minst sagt. Det är ju så nytt det här att vara ledig. Det händer helt plötsligt även om man förberett sig ett helt år. Nu är det veklighet och jag kan inte fatta att det är sant. Jag vaknar tidigt på morgonen och jag behöver inte gå upp. Jag känner hur ett sömnigt leende sprider sig och man vänder sig om och bara njuter en stund. Vad har jag gjort de här två första dagarna? Jag har varit ute och bara gått och gått. Det är så underbart att bara vara ute i det här fina vädret. Jag har precis kommit hem ifrån en tur ut till Klippan. Åkte spårvagn och gick sedan ner till området vid Röda Sten. Kallt som attan men solen sken. Tog massor med bilder på isen,änder, bron,båtar och lite bilder från Älvsnabben. Båten frustade sig fram genom alla isflak och det brakade ordentligt i skrovet. Jag stog i fören och lekte Titanic och fick vackert flytta på mig för annars hade jag blivet ordentligt blöt. Fick i alla fall många fina bilder som jag ska lägga ut lite senare. Timmarna bara försvann och nu sitter jag här i soffan och mår bra. Det känns på kinderna att man varit ute i solen.

"Sharkwater"

Nej, jag har inte köpt filmen Hajen"! Däremot har jag i kväll tittat på en vacker och samtidigt tragisk film som handlade om Hajarnas fruktansvärda öde. Jag trodde jag skulle se en film om en ung mans prisbelönta film om just Hajar. I stället fick jag se en film där jag igen fick ta del av något jag inte hade en aning om. Hajen har ju alltid varit den ultimata symbolen för ondska och ett djur vi människor ser på med skräckblandad förtjusning. Myter har frodats och Hajens fenor blir till en medecin och man gör soppa på fenorna. När det visas hur folk fångar och brutalt skär av fenorna och sedan kastar de döda Hajarna tillbaka i havet brister det. Tårarna rinner och det känns som något går sönder inne i mig. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om denna film men den går att titta på om man går in på www.savingsharks.com. om man nu inte såg den på TV. Den är så vacker, så grym och till slut undrade jag, vad är det för fel på oss människor? Vi ska vara de högst stående varelserna på jorden men samtidigt gör vi allt för att förstöra. I dessa dagar pratas det mycket om klimat och vad vi ska göra för att stoppa förstörelsen. Den här filmen skulle visas och  vara obligatorisk i Köpenhamn för alla närvarande statschefer, politiker, FN-delegater och inte minst mediafolk från alla världens hörn. Filmen visar inte bara Hajar utan säger så mycket mer om oss människor och vart vi är på väg. Hajen har funnits i 40 miljoner år! Det finns en anledning till varför den har överlevt och aldrig tidigare har jag så tydligt förstått hur allt hänger ihop. På en relativt kort period har vi rubbat hela Ekosystemet och det värsta är att vi egentligen inte bryr oss så mycket...så länge det inte drabbar oss.
Kanske är vi ett gäng nakna Apor utan kontroll som någon sade i filmen. Ett gäng som har givet sig själva rätten att bestämma över vad som ska leva eller dödas. Är det därför vi har religion som tar hand om våra dåliga samveten och rättfärdigar våra handlingar för vi är "Guds Barn", skapade av en högre makt för att styra över vad som händer  i den här världen?

Stans renaste fönster...

Så blev det dags att göra rent fönstrena. Vilket jobb! Först invändigt, sedan på utsidan och sedan emellan. Jag räknade ut att jag tvättat 25glassidor! Det kändes i armarna och nu har jag de renaste fönstren i Kortedala...tror jag. Efter det strök jag gardiner och klättrade runt med dem och stänger. En balansakt värdig en cirkus! Nu är det klart och allt är på plats inklusive tindrande adventsljusstakar.
Kollapsade i soffan, lyssnade på lite musik och kände mig nöjd med min dag. Nu ska jag fortsättta att läsa "Cathedral of the sea". Den handlar om 1300-talets Spanien och en pojke som har rymt från träldom för att om möjligt starta ett nytt liv i Barcelona. En spännande skildring om en pojkes kamp för frihet och ett värdigt liv i en tid då den lilla människan, de fattiga och landlösa inte hade några rättigheter. Boken väver in realistiska beskrivningar på medeltida historiska händelser som politik, finans och handel. Boken finns på svenska men jag tycker bäst om att läsa den engelska versionen. Författaren heter Ildefonso Falcones och är till vardags advokat! Han har vunnit en del priser för den här boken och översättningsrättigheter har sålts till 36 länder. Slutligen, en bra bok, väl värd att läsa en mörk novemberkväll.

Jo då, här är jag igen...

Längesen, jag vet men det blev bara segt och tråkigt och då var det bättre att ta en lång paus. I dag är jag hemma med en krånglande mage, detaljerna vill ni inte veta. När jag nu ändå inget kan göra verkar det bra att börja skriva igen.
November är snart slut! Var det någon som såg solen? Det känns som man är nedtryckt i stövelskaften och tittar ut över kanten. Trött och sömnig har man segat sig till jobbet men nu finns det hopp. 1-a Advent, nu på söndag, allaredan! Då lyser det  i alla fönster och ett litet leende sprider sig och alla ser lite gladare ut. Hemma blir det fint och ljusen ska få sprida lite glädje i det annars så kompakta mörkret. Det är jobbigt med dåliga nyheter, speciellt i november, men man kan ju inte planera för sådant. Hayleys pappa fick nyligen veta att han har Lungcancer. Han ringde till mig sent på tisdag kväll och berättade. Jag blev inte förvånad då han genom åren har misskött sig och hans arma kropp har sagt ifrån ett flertal gånger. Det känns i alla fall otroligt sorgligt och nu får vi hoppas att han klarar kommande operation och allt det som följer med en Cancerdiagnos. Det värsta var att behöva berätta för Hayley. Hon är i alla fall väl insatt i sin pappas problematik och hon är en klok och realistisk person, men det handlade ju om hennes pappa. Hon tog emot beskedet lugnt och sansat och precis som alla andra tycker hon det är sorgligt. Tack och lov har hon numera en bra relation med sin pappa. Nu får vi vänta tills nästa vecka då han får veta vad som ska hända och då får vi ta ställning till om Hayley och Jocke ska flyga till England.
Kan inte hjälpa att fundera på villken tur jag har haft. Här är jag ett år senare efter min Cancer, frisk och kry förutom då magen som krånglar ibland men det är ju inte ofta så det kan man inte klaga på. Tag vara på varje dag, lev livet och planera inte för långt in i framtiden. Lev nu, i dag! Ska göra det, som vanligt, för det har jag lärt mig. Tänk att vi måste möta en nära nog katastrof för att fatta hur skört livet kan vara och därför hur viktigt det är att våga leva fullt ut! Så, det var dagens filosofiska tankar. Ha det så bra därute.

Brrr,det blev kallt!

Började tidigt i dag och det betydde att jag gick hemifrån kl.5.10! Tur att jag tittat på termometern innan jag gav mig ut. Det var bara 6 grader och det var dags att gräva fram varma kappan, halsduk och handskar! Det gick lite fort från sensommarväme till riktig höstkyla. Solen kom fram lite senare och det blev en sådan där vacker höstdag då färgerna på löven blir så där intensiv. Jag vill alltid gå ut med kameran när det blir så här. Jag ska verkligen försöka att få några fina bilder på just löv innan de ramlar av träden. Vissa träd är så vackra så det nästan gör ont att titta på dem. Färgerna som går i rosa över till gult och rött. En del löv är djupt röda och som sagt, i solen blir det extra vackert. Jag har alltid haft en kanske barnslig dröm att alla vackra löv kunde sitta kvar på träden hela vintern och sedan så sakta ramla av när de nya löven är på väg.
I morgon är det onsdag och jag är ledig!

Tina Turner...

Vilken show, tur att jag inte missade detta program på, tro det eller ej SVT på bästa sändningstid. Tina Turner har varit artist i 50 år och är ute på världsturne 69 år gammal! Hon är fantastisk det är bara så. Jag har lyssnat på hennes musik alltid känns det som, hon har bara funnits där. Som kvinna blev hon symbol för en hel generation feminister runt om i världen. Hennes våldsamma man Ike Turner blev synonymt med våld i äktenskapet. En uppmärksammad film gjordes om deras stormiga relation både privat och på scen. Tina gjorde sin egen karriär utan Ike och vilken succe det blev. Så stog hon där igår på en scen i en jätte arena i Holland och vilken energi. Hur orkar hon? I jämförelse , om man nu kan göra det, kände jag mig som en otymplig koloss. Hon for runt som en kvinnlig Mick Jagger och rösten håller hela vägen! Det var riktigt kul att bara sitta här i soffan och njuta och minnas.


Uppstånden...

Så där ja, jag överlevde "Influensan" och har nu rest mig upp ifrån ett horisontalläge som varade i nästan fyra dagar. Det har varit obehagligt men inget livsfarligt! Jag har klartecken från Vårdcentralen att återgå till jobbet efter två dagar utan feber. DÅ BÄR JAG INTE LÄNGRE PÅ SMITTA. Eftersom det är fredag och jag var feberfri igår kväll uppfyller jag dessa kriterier med råge. Jag funderar lite runt all den uppståndelse som figurerat i massmedia om denna Influensa. Visst ska man ta det på allvar och iakta de föreskrifter som finns men man behöver defenitivt inte gå till överdrifter. Olika typer av Influensor har funnits och drabbat oss många gånger förut men aldrig har det blivet ett sådant ståhej som nu. Lite skämtsamt känner jag att jag kanske ska tillverka en skylt som jag bär om halsen så att min omgivning kan fly när de ser mig komma! Alternativt kan jag ju förflyttas till någon obebodd ö i norra skärgården och sitta i karantän. Det kanske är en ide att framföra till Försäkringskassan.  Vad vill jag ha sagt? Jo, det vore mycket klädsamt om alla använde vad vi vardagligt brukar kalla "sunt bondförnuft". Man kommer faktiskt långt med det.
Nu ska jag ta hand om mig och försöka äta och återgå till vanliga aktiviteter, med andra ord ska jag ha en skön helg och på måndag återgår jag till mitt jobb.

Lite bättre...

Milde tid, det här var inte kul! Pratade med min Vårdcentral i går och det är "sannolikt att jag har den berömda influensan". Jaha, det var ju ett positivt besked. Genast kände man sig som pestsmittad! Orkar inte bry mig, vill bara bli bra. Drick mycket, ta Alvedon och sov! Det har jag gjort, i tre dagar och nu sitter jag här lite yrvaket, inlindad i mitt täcke. Huvudet känns lite tungt men febern är under kontroll och bara det hjälper. Har suttit i soffan en hel kvart och det är o.k. Benen känns som gele, riktigt obehagligt och svetten bryter ut så fort jag ska stå upp. Ändå är jag på bättringsvägen helt klart! Måste nu försöka få i mig något att äta. Jag börjar bli trött på Nyponsoppa, undrar hur många liter man har druckit? Jag är inte hungrig och inte sugen på något men jag vet att jag måste äta. Det ffår bli omelett, snabbt och bra!
Merlin då? Jo, han har varit lugn och fin! Vågar man tro att han börjar bli en lugnare katt? Han har varit som en Duracell-katt och nu kanske batterierna börjar bli lite svagare. Hur som helst har han varit en riktigt härlig kompis som legat där bredvid en och kurrat. Kan katter få den här influensan? Knappast, men man undrar. Nu orkar jag inte mer, måste lägga mig igen.

Praktförkylning...

Hade en jobbig natt med hosta och världens huvudvärk. Det var som om natten aldrig skulle ta slut. Gick upp vid 6-tiden för att dricka. Fick yrsel och svettades, bara att lägga sig ner igen. Det var riktigt obehagligt. Somnade igen och har nu varit uppe en liten stund. Sitter här med datorn och en kopp citronthe. Jag mår inte ett dugg bra och vill nog sova mera. Ska bara dricka färdigt för det måste man!

Liseberg

Hannah ,Niklas och pojkar anlände strax efter kl. 12 och det var dags att ge sig iväg till Liseberg! Jag har inte varit där på flera år så det var extra roligt. Först åkte vi Bergbanan som alltid är kul och sedan var det Balder som gällde! Fantastisk bergbana och såååå kul. Vi åkte den tre gånger! Efter det åkte vi något jag glömt namnet på men det såg ut som en gigantisk klo och den gungade fram och tillbaka, högre och högre upp! Det kändes i magen och det var riktigt kul. Hannah ville åka Kanonen. Jaha den såg ju snabb ut och lite upp och nerig, minst sagt. Stog där och tittade på och bestämde mig för att åka med. Lite pirrigt var det och hej vad det gick undan. Hade ingen aning om vad som var upp eller ner! Så kom regnet och vi begav oss till Lisebergstonet. Härlig utsikt över hela Göteborg. Synd bara att det inte var en klar dag för då hade man sett så mycket längre. Min hals känns inte bra och jag börjar må lite dåligt. Det känns i hela kroppen att jag börjar bli förkyld. Typiskt! Jag får ge mig och åker hem. Så mycket för Liseberg.
Hannah och gänget kommer vid sjutiden och där sitter jag och hänger i soffan. De stannar inte utan ger sig av hemåt. De har ju två timmars bilfärd framför sig. Jag dyker i säng men det är svårt att sova med en hals som gör ont.
Så är det måndag och jag stannar hemma. Mår skit, helt enkelt. Nu ska jag försöka att sova igen så att man blir bättre.

Blocket.se...

Åkte med 6-an till Slottskogen. Solen sken,himlen var blå och jag var alldeles svart inombords. Jag gick uppför backar och nerför backar och blev med tiden mycket varm. Allt jag tänkte på var hur jag skulle bli av med Merlin. Jag tänkte, Blocket! Det blir bra! Bild på honom och lite hurtig text. Katt behöver mer utrymme. Säljes, kastrerad,id-märkt med mängder av tillbehör för 1000kr. Vilken tanke. Jag riktigt kände hur lätt det var att lämpa över ansvaret på någon helt okänd. Kände mig faktiskt lättad. Bra ide, tur att Blocket finns. Såg jag något på min promenad? Var det roligt? Nej, jag såg inget för jag hade fullt upp med mina onda tankar. Jag gick där i timmar och planerade hur jag skulle göra för att bli av med det lilla monstret. Fylldes till slut av en makaber glädje för nu hade jag minsann löst problemet! Hoppade av spårvagnen vid Hagakyrkan och sedan gick jag via parken till Brunnsparken. Tog spårvagnen hem! Gick sakta hem med dåligt samvete.
Merlin var där innanför dörren och jag hörde hur han jamade när jag satte nyckeln i dörren. Där var han, glad och kurrande! Det är tur att han inte vet vad jag hade kokat ihop på min promenad! Ska jag lägga ut honom på Blocket? Nej, det kan jag inte. Jag måste finna en väg att lösa det här. Merlin är min fyrbenta kompis och man säljer inte sina kompisar på Blocket, eller hur? Det var bra att gå i Slottskogen och tänka.
Nu ska jag försöka att sova... med min katt!

Mer kras kl.6.20!

God morgon, är uppe med tuppen, nej katten! Två krukor råkade illa ut i köket. Orkar inte städa ännu, jag menar man kan ju inte engagera sig i dammsugaren den här tiden på morgonen. Allvarligt talat, jag vet inte vad jag ska göra med den här katten. Jag är så trött för jag får inte sova i fred. Stänger ut honom från sovrummet och det går bra tills så där kl.5.00 för då börjar han jama och slänga sig mot dörren (suck). Det gör inte så mycket på vardagarna för då ska man ändå upp, men på LÖRDAG morgon! Alla katter kan ju inte vara så här, ingen skulle orka ha katt, eller hur? Folk har katter och det går hur bra som helst. Visst, kattungar kan vara lite jobiga, men hallå! Jag anser att jag har tålamod i stora doser men nu börjar det vackla betydligt antagligen för att man är trött och för att skadegörelsen börjar bli betydande. Så nu har jag klagat färdigt för den här gången.
Det är en vacker morgon och jag ska ge mig av ut med min kamera. Behöver skingra tankarna och få lite perspektiv på tillvaron. Jag orkar inte vara här och titta på när Merlin flänger runt och studsar mellan väggarna.

Merlin rules...okay!

Ibland kan man undra,vet den här katten att det är natten mellan tisdag och onsdag? Jag börjar tro det. Jag har i alla fall inte sovit många timmar i natt och det känns i huvudet. Man är så där tung i skallen som man är om man inte sover! Vad hände, jo han flängde runt i sovrummet och då slängde jag ut honom och stängde dörren. Brak,duns, prassel och hoppande från hyllor! Jag menar, hur lätt är det att koppla av när man ligger där och undrar vad det var som ramlade ner nu då! Samtidigt jamar han och har en massa olika ljud för sig (suck) Vad göra? Jag vet inte men det börjar att bli lite jobbigt. Är det någon där ute som har något bra tips så är det välkommet!
Nu ska jag i alla fall ställa mig i duschen och då piggnar man väl till lite i alla fall! Hayley kommer hit och vi ska titta på bilder och fixa lite innan vi "drar" till stan. Jag måste hitta sma fiskar som jag ska ha på förskolan! Det tillhör en sång som heter " En lite båt blir ofta våt" och i havet simmar små fiskar. Jag vill ha 10 stycken och hoppas jag hittar dem på Panduro.
Det är onsdag och det regnar inte! Jag är som vanligt numera ledig!

Minnen...

Min mamma var hemma hos mig i dag, 89 år gammal men full av liv och hon pratar minnen, både när hon själv var ung och när vi, Peter och jag var barn. Jag inser, inte för första gången hur viktigt det är med minnen. Vi tittar i album ,berättar och skrattar och det är helt fantastiskt alla minnnen som kommer tillbaka med otrolig kraft. Hela eftermiddagen går åt att titta på foton och man undrar vad tog tiden vägen?. Jag tittar på en liten Ingele, 4 år med sidenklänning och en basker på huvudet! Mamma berättar att jag alltid hade en basker precis som min pappa. På något vis känner jag en stolthet, redan då gick man sin egen väg! Mamma letar vidare bland alla foton och hittar bilder som jag har lite svårt för. Det är vackra bilder på mig 25 år gammal mitt i min korta tid som fotomodell. Nu kan jag se bilderna på ett lite annorlunda sätt även om det fortfarande är svårt. Det är nu så längesedan och jag kan titta på bilderna med lite distans. Faktum kvarstår att fotona är oerhört vackra och det är svårt att koppla ihop dem med mig. Jag menar, här är jag 64 år gammal full med solrynkor och annat och så tittar jag på denna unga ,vackra kvinna som är jag! Det är svårt att fatta att det faktiskt är bilder på mig. Varför tycker jag det är så jobbigt med de här bilderna? Jag vet inte riktigt , men jag antar det är för att det är så ovanligt. Jag menar , hur många av oss blir celebra modeller? Tänkte väl det, inte så många. Med facit i hand önskar jag att jag hade haft en klok agent! Jag hade varit rik nu! Härlig tanke som får mig att skratta gott! Mamma och jag hade i alla fall en härlig eftermiddag bland alla foton och minnen!

Lördag.

Var lite trött i morse efter kvällens orgie med musik! Det var värt det.
Idag var det dags för Poseidons Gårdsföreningar att ha en liten fest nere vid Olskrokstorget. Åkte dit med min granne. Det var poängpromenad, mat, lotteri och ganska kul. Vi bestämde oss för att promenera hem och det var härligt. Vi gick till Gamlestan och sedan genom kyrkogården. Där var så vackert med alla blommor, de flesta i rött. Efter det gick vi upp för en stig och in på ett kolloniområde full av orginella hus. Ett hus var speciellt fint! Det ägdes av ett par från Bosnien och vi började prata med dem.Vi hade en granne till med oss från Bosnien så det var extra kul! Allt hade de byggt själva och det var verkligen fint. Massor av blommor i en vacker trädgård och man riktigt kände hur mycket kärlek man hade till allt man gjort. Vi blev inbjudna och satt på deras altan och fick smaka hemgjort plommonbrännvin. Så starkt och gott! Det värmde ända ner till tårna. Vi satt där och pratade och det var så trevligt och enkelt. Så gick vi vidare till Kortedala Torg för att handla lite. Vi promenerade därifrån och hem. Ingen kan säga att man inte har rört på sig i dag i alla fall. Nu känns det skönt att sitta här i soffan med en kurrande katt i knät.

Spotify...

Min mage lugnade ner sig och jag kunde knata iväg till Vårdcentralen på eftermiddagen och ta bort stygnen. Vad skönt, nu sätter jag punkt för min långa behandling och allt som det förde med sig. Nu återstår regelbundna kontroller och det kan jag stå ut med.
Mötte upp med Hayley och det var lika roligt som alltid. Jag köpte ett par stövlar, innan de tar slut. Inte visste vi att där satt ett larm inbyggt i klacken. Vi traskade in på Indiska och vad händer? Deras larm börjar tjuta och alla börjar rota i sina kassar. Det ser lite komiskt ut! Det är vi hojtar Hayley! Alla drar en kollektiv suck av lättnad. Vi vänder och går tillbaka med stövlarna. I affären bes det om ursäkt för "någon" har inte larmat av dessa stövlar. Får ett nytt par som testas i affären bredvid, kusten är klar, inget larm. Så kan det bli.
Installerade Spotify! Behöver jag säga något mer? Vilken upplevelse att kunna lyssna på allt och jag menar allt. Hela kvällen gick och lite till. Jag ramlade i säng kl.01.45. Skulle ju bara lyssna lite till och så lite till. Helt fantastiskt är det i alla fall. Upptäckte att mina hörlurar är lite dåliga så det måste jag fixa så snart som möjligt. Ska prata med Hayley, hon vet vad som är bra.
Jag är lika sömnig som min katt i dag. Snart ska jag i alla fall ut i det vackra vädret.

(Suck)...Hemma.

Vaknade vid 4-tiden,hade ont i magen! Ja,ja inte så farligt men det betydde att jag inte kunde gå till jobbet. Vågade inte för det finns ju ingen toa på Göteborgs spårvägar! Behöver jag säga mer? Nej, tänkte väl det. Jag tycker mest synd om mina kollegor som får klara dagen med 19-20 barn med lite hjälp vid matstunderna osv.Tack och lov går det här över fort. Det brukar vara några timmar och sedan är det bra igen.
Solen börjar titta fram. Hoppas vi får en riktigt vacker Höst som kompenserar lite för en medioker sommar. Jag vet man ska inte klaga på vädret men jag är specialist på det! Jag älskar solen och värmen och jag bor nog på fel sida av klotet. Det förvånar mig inte att det har funnits Solgudar som folk dyrkade. En del av oss gör nog det fortfarande utan att vara medvetna om det. Soldyrkan har bara antaget andra former. Titta bara på folk i Vårsolen när de står där med ansiktena riktade mot himlen med slutna ögon. Lägg därtill horder av pilgrimsliknande resor till soldränkta platser runt om i världen. Jodå, en resa till Thailand i November skulle inte vara fel. Det är tur att ingen tar betalt för drömmar.

Merlin...han mår prima!

Hämtade en trött katt och åkte hem där han sov i flera timmar.När han sedermera vaknade var det full rulle som vanligt. Lugn? Jo , ja det blir han, kanske ,om några veckor. Jag hoppas verkligen det både för hans och min skull.
Det var verkligen svårt att tro att han hade varit sövd och utsatt för ett ingrepp, jag menar, han var precis som vanligt. Han fnattade runt ett tag och det blev dags att sova. Jag fick en god natts sömn tillsammans med min katt!
Vilken vacker dag, kylig morgon och sedan härlig värme. Var ute i skogen med alla barnen. Vi gick upp till Surtesjön och tittade på Änderna och barnen var nere vid kanten av vattnet. Hösten fanns där i luften och en del löv hade börjat skifta färg. Det luktade höst, blöt jord och vissnande växtlighet. Är det så här fint i morgon går vi dit igen, tar med oss lite frukt och har samling utomhus.

Lämnat Merlin.

Så, det gick riktigt bra att åka spårvagn och buss. Han är duktig min katt! Det var roligt att få så mycket beröm för sin katt. Veterinären fyckte han var jåtte fin och frisk. Ja, nu hoppas jag att han inte går och blir en tjockis efter kastrering för det är ganska vanligt. Jag ska prata med dem när jag hämtar Merlin kl.15.00.
Nu ska jag äta frukost och fördjupa mig i tidningen. Fler nyheter angående Merlin kommer senare i dag.

Kvällen innan...

Ingen mat till Merlin i kväll. Han får svälta och jag är beredd på ett farligt jamande i natt. I morgon ska vi vara hos veterinären strax efter kl. 7.00. Det ska nog gå bra. Det är ju inget stort ingrepp så Merlin kommer nog inte att må dåligt. Jag hoppas att han blir lugnare efter det här för just nu är han helt vild. Jag har skämtat en hel del om detta men ingen kan leva med en "pubertal" katt! Jag sover dåligt för han väcker mig mitt i natten antingen pga att han hittar någon leksak eller så river han ner något som t.ex blomkrukor.
Jag är ledig i morgon som vanligt och detta är min lilla guldkant på tillvaron. Det är helt fantastiskt att jobba två  dagar vara ledig och sedan jobba två dagar till innan helgen. Tiden går så oändligt fort och snart slutar jag min anställning i förskolan. Jag smakar på det och det känns både skönt och på samma gång lite pirrigt.Det är ju det stora okända det här att inte gå till jobbet varje dag. Det oroar mig inte för det finns så mycket annat att göra. Jag ska söka kurser på Universitetet och läsa Religionshistoria och Filosofi. Det har varit en dröm länge att fördjupa mig i de här ämnena och nu kanske det går att förverkliga.
Här kan jag sitta och drömma men nu är det dags att försöka sova.


Tidigare inlägg
RSS 2.0