Oktober, snart slut.

Jaha, och, tänker väl de flesta och undrar vad menar hon nu då? Allt handlar om min behandlig. Nu är det inte långt kvar och bara det gör att jag känner en otrolig glädje. Jag har fixat det här och nu är det bara november och december kvar. Mer än hälften är avklarat! Det har varit en skrämmande resa, hela det här året. Ordet Cancer är så laddat och det är klart att det påverkar en hur stark och positiv man än är. Jag tror jag har lärt mig en hel del om vad som är viktigt och det som är mindre viktigt. Just nu tycker jag att jag ser riktigt gammal ut, man är väl lite sliten. Mitt hår är som "hö", torrt och det har också blivet tunt. Skit samma jag LEVER och det finns så oändligt mycket att glädja sig åt. Mina älskade barn och barnbarn inte minst. Vad skulle jag vara utan dem?
Min nya lägenhet är ett riktigt lyft! Här är så mysigt och den är bara min. Jag är som en Björn som kryper in i sin lya och kurar ihop sig i höstmörkret. Man tänder ljus överallt och bara njuter. Jag har en ny bok som jag ser fram emot att påbörja, Barack Obamas "Att våga hoppas". Bara tanken, en "svart president" är ju svindlande i ett land som U.S.A. jag hoppas att han tar hem segern!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0