Söndag och det känns sååå segt. Jag vill inte bo här längre men jag måste stå ut, bara lite över en vecka kvar. Tvättar för slsta gången i den här tvättstugan. Hade inte så mycket men det måste göras. Hannah kommer i morgon och vad ska vi göra? Just det, packa! Är trött på alltihop nu och jag tror mycket beror på att jag inte kan göra något. Jag fixar tidningspapper, tar bort alla stift. Jag fixar lite fika men mer blir det inte. Jag har faktiskt glömt hur det känns att vara "normal". Min bästa månad det här konstiga året är utan tvekan December.Då tar den här behandlingen slut och jag kan börja om från början igen. Gissa om det känns bra?
Nåja, solen skiner och nu är tvätten snart klar. Jag skall gå ut och njuta av solen, kanske köper jag en glass.